dagen till ära...

Hertigen och hertiginnan av Cambridge 29/4 2011

Vad som är en historisk dag eller inte kan debatteras men faktum är att kungligheters bröllopsdagar brukar på ett eller annat sätt noteras i historieböckerna. 

Oavsett vad man tycker om kungligheter vill vi, dagen till ära, uppmärksamma den engelska traditionen men eftermiddagste med tillhörande bakverk. 

Man började dricka te i Holland och England under 1600 -talet och i just Holland fanns det en form av eftermiddagste redan på runt år 1650.

Eftermiddagste i sin nuvarande form med tillhörande bakverk är något som dök upp i England på 1840-talet. Det sägs att det var Anna Maria Russell, Duchess of Bedford som införde traditionen då hon blev lite hungrig mellan lunch och middag. 



Anna Maria Russell, Duchess of Bedford

 Det finns en helt del bakverk som här ihop med "afternoon tea" såsom smörgåsar med olika pålägg, fruktkaka men kanske framförallt scones. Här är ett klassiskt recept:

Receptet är för 4 personer.

• 3 dl mjölk
• 100 gram smör
• 7-8 dl vetemjöl
• 4 tsk bakpulver
• 1 tsk salt

Gör så här:

Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke.

Skär smöret i bitar och blanda ner det i mjölet. Finfördela smöret med fingrarna till en grynig massa.

Blanda ner mjölken och rör ihop till en deg, men rör inte i onödan utan sluta när du kan kan forma till en deg.

Dela degen i fyra bitar och platta ut till runda kakor, cirka 12-15 centimeter i diameter. Skär två skåror i varje kaka, i ett kors. Nagga kakorna med en gaffel.

Lägg på bakplåtspapper eller smord plåt och grädda i 250 grader i cirka 10 minuter. Servera nygräddade och varma!

Tips! : har du vägarna förbi Stockholm och vill avnjuta klassiskt engelskt "afternoontea" men sandwiches i alla dess former kan du titta in på tehuset chaikana i gamla stan. http://www.chaikhana.se/ 

Vi hoppas kunna återkomma med ett mer utförligt inlägg om eftermiddagsteets alla kakor och bakverk vid senare tillfälle!

Källor ang. te och eftermiddagste: nationalencyklopedin på nätet.

Glad påsk från Kak- o bakhistoriska bloggen!

Klassiskt te-party med påskharen ur litteraturhistorien. Vår version av John Tenniels illustration. SPB

Månadens bakverk- Madeleinekaka 1913

Månadens historiska bakverk är litteraturhistoriens kanske mest kända, Madeleinekakan. I Marcel Proust På spaning efter den tid som flytt spelar Madeleinekakan en berömd roll. Då berättaren avnjuter kakan tillsammans med en kopp lindblomste så väcker detta plötsligt barndomsminnen till liv. Madeleinekakan kom därmed att bli en metafor för någonting som väcker minnen.

Marcel Proust tecknad av SPB

Kakan lär ha fått sitt namn 1755 av Stanisław Leszczyński. Stanislaw var exkung i Polen och far till Frankrikes drottning Maria Leszczynska som var gift med Ludwig XV. År 1755 var exkungen på besök på slottet Commercy där han blev bjuden på en mycket välsmakande kaka. Han blev genast förtjust och frågade om kakans härkomst. Han fick reda på att kakan bakades av en bondfru i trakten vid namn Madeleine. Då döpte Stanislaw kakan efter henne. Maria Leszczynska tog med sig receptet på Madeleinekakan till Versailles och därifrån spred den sig över Frankrike.

Stanisław Leszczyński.

Maria Leszczynska

Att baka kakan:

Några tips innan du bakar denna fantastiska kaka.
 

Bör vispas med vanlig visp, att vispa med elvisp är fusk.

För att göra ”riktiga” madeleinekakor bör de bakas speciella bakformar som är formade som pilgrimsmusslor. Vi köpte vår form på Cordon Bleu på vasagatan i Stockholm. Det går även att hitta formar på loppisar och i antikaffärer.  



formen innan vi hällde i smeten.


Smaksättningen kan variera och man kan utifrån eget tycke och smak tillsätta rivet citronskal eller apelsinskal. Man kan även välja någon form av vaniljsmak. Vi valde att smaksätta med rivet citronskal eftersom vi kom fram till att det lät som något Marcel Proust skulle föredra.

Ingredienser för cirka 40 kakor
* 250 gram mjukt smör
* rivet skal av en citron(eller annat smakämne)
* 3 dl socker
* 4 ¼ dl vetemjöl
* 6 ägg

*Smör till kakformarna
* Florsocker till garnering.

Gör så här:Sätt ugnen på 220 grader.

Smeten till kakorna blandas i två bunkar. I den första blandar du smör, rivet citronskal(eller annan smaktillsats) och 1 ½ dl socker, vispa detta till en porös massa. Ställ åt sidan.

I den andra bunken vispas äggen tillsammans med 1 ½ dl socker, vispa så att det blir riktigt pösigt.  Ställ åt sidan.

Sikta mjölet i en skål. Mjölet tillsätts sedan i äggsockerblandningen, häll i en matsked i taget under omrörning.

Därefter blandas innehållet i de två bunkarna till en härlig smet.



Smält lite smör och pensla formarna med detta. Fyll därefter formarna med smeten, ungefär till 2/3. Grädda dem därefter i ugnen i cirka 10 minuter. Ta ut dem ur ugnen och låt dem vila i formarna i typ 5 minuter. Stjälp upp dem på ett plant underlag och låt dem svalna.



Innan servering kan man pudra dem lite med florsocker, det är dock viktigt att de inte är varma för då smälter sockret.

Lycka till!





Så här blev våra kakor, notera koppen från stockholmsutställningen 1897!



 

Källor: Jan Öjwind Swahn - Stora matlexikonet. 2009

Dick Harrison, Eva Helen Ulvros- Historiebok för kakälskare. 2003

Marcel Proust - På spaning efter den tid som flytt . 1913

ne.se sökord : Stanisław Leszczyński.



Gorån- en riktigt gammal kaka.

Gorån är en lite finare kaka (kanske för att den är svår att göra och tidskrävande?) som är spridd runtom i hela norden.

Första gången jag (Lina) kom i kontakt med gorån var på Gotland, då lärde jag mig att i princip varje gård hade sina egna gorånsjärn som var smidda i järn. Gorånen fick olika mönster som var präglade i järnen. Kakorna var tämligen tidskrävande att göra eftersom de vanligtvis gräddades en och en i järnet som hölls inne i elden. Senare har man även gräddat gorånen på vedspisen och idag läggs järnen över spisplattan. Det finns även gorånsjärn som är tillverkade med två eller tre formar. På så sätt kan man grädda fler gorån på en och samma gång. Detta underlättar det tidskrävande arbetet lite.

Gotländska gorån kan beskrivas som en ”fin” kaka som man bjöd på vid olika högtidliga tillfällen såsom kaffekalas, julfirande, bröllop och begravningar. De serverades antingen som de var eller så åt man dem med kokt frukt och grädde.

Nedan följer två recept på gorån. 

Recept 1: 
250 gram smör
2 ½ dl socker
1 ½ dl vispgrädde
3 äggulor
9 dl vetemjöl

Arbeta ihop alla ingredienserna. Låt degen vila till dagen därpå. Värm rånjärnet och lägg på pekfingerstor bit deg. När gorånet är gyllenbrunt lossnar det från rånjärnet. Låt det svalna på bakgaller.

Recept 2:
225 gram smör
225 gram socker
2 dl vispgrädde
3 äggulor
550 gram vetemjöl
1 tsk kardemumma

Rör smör och socker poröst, tillsätt en gula i taget, strila ner grädden försiktigt, tillsätt mjöl och kardemumma. Degen får stå kallt till följande dag. Kavlas ut och gräddas i gorånsjärn. När det är gyllenbrunt lossnar det från järnet och är klart. 


Traditioner

rånjärn

Vid gotländska bröllop och begravningar ställdes det till med fest i flera dagar och vid dessa sammankomster åt man mycket mat vid stora gemensamma måltider. Förberedelser med att iordningställa alla denna mat och dryck var igång mer än en vecka i förväg. Kokamor kom till gården varje dag och det var slakt, storbak och brygd man ägnade sig åt. Släkten som bodde nära och även grannar kom med ”sändningar” i form av smör, ägg, grädde och ibland även bakverk och färskt kött.  Detta skedde för att underlätta för den gård där festen hölls. Då dessa ”sändningar” levererades bjöds det på kaffe i köket med tillhörande kakor av olika sorter. Var man ”storbjuden” bjöds det istället på ett glas vin och kanske ett kantstött gorån från storbaket. Detta serverades aldrig i köket utan bjöds istället i stäuen.  Det finns även beskrivningar där gäster får en välkomstsup och ett gorån då de anländer till gården där festligheten ska hållas. Att baka gorån var en självklarhet i juletider. Det var viktigt att bjuda på de fina kakorna under julkalasen eftersom julen var den viktigaste högtiden för den gotländska befolkningen under 1700- och 1800- talen.
 

Nedan följer en beskrivning från ett julbak i en burgen gotländsk familj på 1870-talet.

”Flest till antalet av allt som bakades till julen, i siffror räknat, var gorånen. Deras antal kunde räknas till 300 - 400 stycken. Till denna präktiga gorånsdeg gick det åt ett fat grädde, tio till tolv äggulor, en halv mark smält smör och en kopp socker samt mjöl till en lös deg som lades på bakbordet där mer mjöl inarbetades. Mor skötte både utbakningen och iläggningen av degen och även uttagningen. Pigorna höll järnen över den öppna elden. Allteftersom kakorna kallnade putsades dem i kanterna och buntades ihop i ”flaar”, tio i varje, det gick då lättare att räkna hur många man fick av degen. De vackraste och jämnast bakade gorånen sorterades för sig för att sparas till julkalasen. De andra mindre lyckade bjöds som brännvinsbröd åt tillfälliga besökare under helgen.”  
 

Källor:
 

Nils Keyland, Svensk allmogekost. 1989

Britt Smitterberg, Mat från sekelskiftets Gotland, receptsamling.

Ingeborg Lingegård, Gotländska mattraditioner. 1978