Potatisbröd Dalarna ca. 1870

Månadens bakverk är potatisbröd. En variant på tunnbröd eller knäckebröd med just potatis i! Brödet bakades i Back-Mats stuga på Skansen i Stockholm. Stugan kommer från Venjan i  Dalarna, ett landskap där detta bröd bakades framförallt under 1800-talets andra hälft.

En av anledningarna till att potatisen slog igenom i Sverige var att det gick att använda som nödmat, till att dryga ut exempelvis mjölet så man kunde baka bröd.

Det här är ett trevligt bröd med speciell smak gjort på rågmjöl och potatismos. När brödet gräddas får potatissmaken en nästan lakritsaktig ton. Brödet passar bra som tillbehör till exempelvis soppa- eller varför inte baka det till midsommar?

Det här behöver du för en sats deg:ca. 5 kokta potatisar.

ca. 5 dl rågmjöl.

något att skala potatisen med.

något att mosa potatisen med.

något att mosa potatisen i.

kavel och ev. kruskavel.

Tanken är att det ska vara lika delar mjöl och potatisar- men självklart så varierar det beroende på storlek på potatisarna osv. Det viktiga är att du för ihop till en jämn smidig deg. Så du kan behöva mer eller mindre av det ena eller det andra.

Så här gör du:

Skala och mosa potatisarna

knåda ihop potatismoset med mjölet lite i taget tills du fått en smidig deg.

Grädda brödet i panna (vid en öppen eld eller på spisen) tills det fått lite färg och stelnat något.
Var försiktig så att pannan inte är för varm- då bränner degen fast på en gång.

KLART!

Lycka till!

/ L&S

Månadens bakverk- Jitterbugg 1940-tal.

Jitterbuggaren är en spröd kaka gjord på mördag och maräng. Kakan ska ha fått sitt namn från den på 30- och 40-talet så populära dansen. De oregelbundna svängarna återfinns i kakans utseende.

 Hur gör man en jitterbuggare? 

Här är receptet hämtat ur Sju sorters kakor, utgiven av Ica bokförlag.

 

Kakorna blev fantastiskt spröda och goda!

Intresserad av att köpa Sofias bok?-> http://www.stenasen.com/boken.php

Kakor är Kulturarv!

Med anledning av tiden som kakan representerar så har vi intervjuat Sofia Sundström, författare till boken Vad man bakade i Lekeberg när mormor var ung? som utkom 2008. Där många av recepten är hämtade från 40-talet.
2010 tilldelades Sofia lokalhistoriska priset i Örebro för sin bok.



Om du kort skulle beskriva din bok, vad handlar den om?

Bokens väldigt långa titel illustrerar väl vad boken handlar om. Det är recept från tiden 1950 och bakåt. Till varje recept har den som lämnat in det skrivit ett kort minne om receptet. Recepten ska ha använts under den angivna tidsperioden i någon av Lekeberg kommuns sju socknar.


Hur kom du på temat till boken?

Då jag skulle göra mitt projektarbete under det sista året på gymnasiet kände jag att jag ville sammanföra två av mina intressen: historia och bakning. Jag kände då att jag ville göra en kulturgärning och samla upp kakrecepten innan de gick ur tiden med sina ägare. 



Vilka kakor tycker du verkligen kännetecknar tiden du skriver om i boken och varför?
Den stora skillnaden från dagens bakning som jag ser det är storleken på kakorna, de var mycket mindre. Det är framförallt recept på småkakor som lämnades in till min bok, flera av dessa är kavlade.



Påverkade kriget bakningen, på vilket sätt?

Absolut påverkades bakningen under kriget då Sverige drabbades av ransoneringar. Det var inte så många av de som lämnade in recept som beskrev den här perioden men en beskriver hur hennes mamma hade lyckats samla ihop till en halv sats rågkakor under början av 1940-talet då kriget rasade. Ransoneringarna innebar ju såklart att det inte fanns samma tillgång till råvaror. Bland annat vetemjöl, socker och smör ransonerades vilket innebar att väsentliga ingredienser för bakning fanns att tillgå i mycket mindre utsträckning. 


Av de kakor du skrivit om är det någon särskild du vill lyfta fram och varför?

Två kakrecept som var bundna till det område som boken behandlar, och därför är det de två recepten som jag vill lyfta fram. Det är dels ett recept på Lekebergakransar, som är spritskransar med choklad i. Det andra receptet kommer ur Lina Hedengrens dagbok. Hon var godsägarinna på Riseberga gods utanför Fjugesta, och hon samlade bland annat recept i sin dagbok. Receptet som hämtades ur var på Riseberga tårta, alltså en tårta bunden till godset. Det är en mördegstårta med mandel, hallonsylt och äppelmos.

Du bakade ju kakorna "tidsenligt korrekt", är det några skillnader jämfört med att baka samma kakor idag?

Jag måste bara framhäva att det inte bakades helt korrekt, eftersom vi använde en elektrisk ugn istället för elddriven. Det var mycket tyngre att baka förr, eftersom det inte fanns tillgång till hjälpmedel såsom elvisp och matberedare. Jag byggde en hel del nya muskler under den perioden eftersom alla degar då skulle arbetas ihop och knådas, mandlar skulle malas, smetar vispas och degar utkavlas. Men det som jag personligen kände av mest var avsaknaden av en elvisp! I ett recept skulle äggulor, socker och smör vispas i tjugo minuter för hand. I dagens samhälle har vi ju bekvämligheten att göra samma uppgift på enbart ett par minuter.

Om man tänker ännu längre tillbaka ingick bakningen i en längre process, kor skulle mjölkas, grädde kärnas, smöret tvättas, säden skördas och malas och veden huggas. Det fanns inte tid för den impulsiva bakning som sker idag, utan det var planerade storbak. Man måste även ha i åtanke att bakningen då var en nödvändighet, idag finns det inte något sådant behov eftersom affärerna är till bredden fyllda med både bröd och kakor.





Finns det någon kaka eller något bakverk som du tycker är bortglömt och som borde bakas mer? 

Nej, men jag tycker att det är nyttigt för alla att prova på att baka på det här äldre sättet för att få en inblick i hur det gick till och förstå hur mycket tid och arbete som lades ner. Genom arbetet med den här boken växte min respekt för dåtidens kvinnor avsevärt, och jag fick en helt annan bild av hur det gick till i ett hushåll!



Tack så mycket Sofia!
Hoppas ni tycker om jitterbuggarna!
/ Lina & Susanna