Kära Semla.
[SEMLA.sbst1 0]
(runt l. ovalt l. avlångt) bröd bakat av (siktat) vetemjöl (förr äv. av rågmjöl); numera företrädesvis om vetebröd i form av en slät bulle (särsk.: fastlagsbulle, fettisdagsbulle)[1]
Den kanske mest kända semleälskaren i Sverige är nog Ture Sventon, privatdetektiv som gärna äter temlor alla tider på dygnet och året. Han förvarar dem i ett speciellt kylskåp, sin temmelburk och får alltid lite grädde på näsan när han smaskat färdigt. Han köper sina temlor på Rotas konditori i Stockholm. Vi har inte alla en sådan kärleksfull relation till detta bakverk men troligt är att en och annan semla slinker ner när Semlans dag går av stapeln varje år. Dagen infaller olika datum och just i år är det den 21 februari som gäller. Faktum är att detta är en sådan viktig del i vårt kulturarv att Ture Sventons vänner vill K-märka semlan. För att på så sätt skydda dess unika sammansättning och smak. Läs mer om detta här:
http://www.expressen.se/gt/ture-sventons-vanner-vill-k-marka-semlan/
http://www.expressen.se/gt/ture-sventons-vanner-vill-k-marka-semlan/
Men varför firar vi detta bakverk?
Man kan finna historiska referenser långt tillbaka i tiden rörande detta bakverk. Man tror att dess ursprung härrör från tyska bullar som kallades för Heisswecken.[2] Varma veck om det översätts ordagrant. Det var bullar som gröptes ur och därefter blandade man de urgröpta smulorna med grädde och kanske lite socker och så kunde man strö lite kanel över samt varm mjölk. Utifrån detta utvecklades semlan och allas vår Cajsa Warg bakade tidigt hetvägg. Det är också tydligt att det historiskt sätt har funnits en stark anknytning mellan fastlagsbullen och fastan runt påsk. Idag är sådana samband i princip borta. På vissa konditorier kan man köpa semlor nästan året runt. Beroende på geografisk belägenhet kallas bakverket för olika namn och vi har nog alla vår favorit. En del säger semla, andra fastlagsbulle eller hetvägg och vissa äter fettisdagsbulle. Oavsett namn är det vissa smaker som måste ingå i detta bakverk. Florsocker på toppen, en härlig bulle fyllt med kardemumma och vispad grädde samt den obligatoriska mandelmassan. Tillsammans bildar dessa ingredienser den perfekta smakupplevelsen.
Man kan finna historiska referenser långt tillbaka i tiden rörande detta bakverk. Man tror att dess ursprung härrör från tyska bullar som kallades för Heisswecken.[2] Varma veck om det översätts ordagrant. Det var bullar som gröptes ur och därefter blandade man de urgröpta smulorna med grädde och kanske lite socker och så kunde man strö lite kanel över samt varm mjölk. Utifrån detta utvecklades semlan och allas vår Cajsa Warg bakade tidigt hetvägg. Det är också tydligt att det historiskt sätt har funnits en stark anknytning mellan fastlagsbullen och fastan runt påsk. Idag är sådana samband i princip borta. På vissa konditorier kan man köpa semlor nästan året runt. Beroende på geografisk belägenhet kallas bakverket för olika namn och vi har nog alla vår favorit. En del säger semla, andra fastlagsbulle eller hetvägg och vissa äter fettisdagsbulle. Oavsett namn är det vissa smaker som måste ingå i detta bakverk. Florsocker på toppen, en härlig bulle fyllt med kardemumma och vispad grädde samt den obligatoriska mandelmassan. Tillsammans bildar dessa ingredienser den perfekta smakupplevelsen.
